Walking and Words

Ja vad ska man säga. Allt som allt var det en jävligt lyckad kväll. Med hjälp av gott sällskap och mer alkohol än vanligt så blev det till och med riktigt kul. Men det var fan inte trevligt hur kvällen började.

Jag och två vänner kommer gående mot klubben där stand up showen ska äga rum. Vi är alla på muntert humör och skämtar och skrattar och har oss. Man är på G helt enkelt.
Och så kommer vi fram till ingången och vi ska just gå in, men två killar är på väg ut för att röka så vi stannar upp.
Andan i halsen, panik som sprider sig i magen, äckelkänslor som nästan ger kväljningar. Självklart. Självklart är en av dessa killar PSYKFALLET. Självklart är han också där. Självklart så är han det första jag ser när vi väl är framme. Självklart ska Stockholm vara så jävla jävla litet.

Jag blacked out. Minns knappt vad jag sa. Minns bara hans vidriga röst, drypande av arrogans och nedlåtande sarkasm. Mitt sällskap visste båda två vem psykfallet är och har hört historien som ligger bakom alltihop och de var båda väldigt stöttande. Det kombinerat med sjukt roliga komiker som underhöll hela kvällen lång samt en jäkla massa shandys räddade aftonen.

Men visst var det obehagligt att se honom i ögonvrån. Veta att han satt där. Obehagliga människor verkar det finnas gott om. Men som tur är så finns det en jävla massa goa människor också. Tack gode gud för dom.

Sen kom jag hem i alla fall efter en massa massa skratt och prat med gött folk, och det blev till och med taxi. Lyyyyx. Inte var det jag som betalade, hehe.
Sen var jag imponerande pigg nog att tvätta ansiktet innan jag dök ned i sängen.
Vaknade underligt nog astidigt i morse ( med världens huvudvärk) och kunde inte somna om. Så jag åt och drack en massa och fick ett litet rejectionmail från L.A. Ja ja. Rejection keeps you grounded. Makes you work hard.
Så är det.

I dag har jag promenerat på Gärdet med Cosmo och nu är jag hos kära farmor som ligger och löser korsord.
I kväll vankas det ett sent möte vid Odenplan och i morgon ska jag träffa underbara Sandra. Ska bli trevligt.
Hon är så vis och god.

Ha ha, såg att jag skrev en härligt flummig status på min facebook i går när jag befann mig i fylledimman.
Kärlek. Nothing more nothing less. Bara det ordet. Ha ha! Visst blir man så fabulöst hippie blödig när man har fått i sig några järn? Ska försöka att föra in det mer i mitt liv i nyktert tillstånd också. Är nog ganska kärleksfull av mig, men ska bli ännu bättre! Finns ju så många som jag tycker så himla mycket om.

Och du, Emelie! Om du läser det här, JAG TYCKER SÅ HIMLA MYCKET OM DIG! KÄRLEK!

Ska googla Kärlek och lägga in den bilden som jag tycker är bäst.